It feels bad now but it's gonna get better.
Fick ont i magen i natt igen, efter vi kommit hem från Sara och Gustav. Typ sådär nästan olidligt ont. Jag kan inte äta ordentligt, skit trist. Eftersom jag då inte kunde sova och tyckte synd om mig själv så funderade jag på vilka jag kunde ringa som skulle ha orken och lusten att prata med mig. Daniel, Therese och Simon. Den förstnämnda svarade inte, otippat haha! Den andra svarade och kunde inte heller sova så vi låg och tjattrade ett tag innan båda tyckte det va dags att försöka sova. Sekunden efter jag lagt på med Tessie ringer den tredje, Simon. Telepati? Att han va full och fnittrig gjorde nästan saken bara bättre. Min fina underbara Simon.
Nu har jag försökt gå väck det onda, det gick sådär. Men tog faktiskt lite foton från vart jag brukar gå här nedanför skanstull. Det är det bästa, att jag faktiskt bara har fem min till vattnet. Det känns som hemma. 
Trevligt med blogg :)
Skicka sms nästa gång så ringer jag för att småprata.
