Feeling a moment slip away.
Jag har verkligen aldrig förstått de människorna som är ute och springer på kvällarna efter klockan åtta, jag menar visst om man har jobb och barn etc men ändå. Har verkligen aldrig förstått charmen med det. Förrän nu. Jag tänkte att det inte skulle bli någon träning idag, men helt plötsligt fick jag ett ryck och gav mig ut. Jag tror aldrig jag har haft en bättre löprunda som jag hade nu. Jag är nästan lyrisk över hur fantastiskt det kändes. Benen sprang av sig själv och jag orkade mer än väl de dryga 5 km jag va iväg. Dessutom sprang jag på i sjukt bra tempo, speciellt vid eriksdalsbadets backe. Jag märkte att jag verkligen saknat att springa och jag märkte också att min kondition verkligen tagit sig över vintern trots att jag inte varit ute och sprungit. Nästa mål är nu Vårruset i slutet av maj här i Sthlm där jag ska slå min otränade tid 29,30 min som jag va riktigt nöjd med förra året.
Så kompisar, vilka ska med och springa Vårruset på 5 km?
Där är ett ställe jag skulle vilja ha en tatuering, tycker det är ballt att man vänder på den så den blir lodrät istället.
Kommentarer
Trackback
