Så var det snart dags att åka tillbaka till huvudstaden igen. Med blandade känslor, som alltid. Pratade med Vickan, vi känner ju alltid likadant. Många frågetecken som försvunnit men samtidigt nya som kommit upp. Det här att man aldrig är tillräckligt nöjd. Min mamma är för söt, säger att det är för att jag inte hittat min stora kärlek. Ni som känner mig vet nog att det inte är det som jag letar efter. Däremot letar jag efter något, jag måste bara finna vad det är. Kanske är höstens planer precis det jag letar efter. Vad vet jag. Inget just nu.