Ibland gör jag riktigt korkade beslut. Som att åka hem till Halmstad till exempel. För ännu en gång påminns jag om vad jag har uppe i Sthlm men framförallt vad jag inte har och vad jag saknar. Jag vet inte hur jag ska lösa denna inre konflikt med mig själv alltså. Jag vet verkligen inte. Varför kan man aldrig vara nöjd? Vad är det jag letar efter? Jag blir inte klok på min hjärna!

Sitter och väntar på mamma, jag ska träna medan hon handlar mat, slipper vi åka in två ggr med bilen tänkte jag. Hon är fin min mamma.

Något annat som också är fint är utsikten på mina morgonpromenader. Att jag dessutom hade och kommer att ha sällskap av en fyrbent fantastisk sak gör det inte sämre direkt. Talar självklart om vovven vår. Bästa sällskapet!