Jag har sovit till nästan elva varenda dag jag varit här hemma i Haverdal. Jag har typ inte hunnit träffa några vänner mer än bästa Malin. Det blir så himla svårt att få ihop allt hela tiden. Dessutom har jag varit super trött och krasslig och haft det ypperligt skönt här hemma med mina föräldrar. Imorgon åker jag hem, vilket innebär att detta är min sjätte dag hemma, helt sjukt vad tiden gått fort. Jag har nästan panik över att åka tillbaka till Stockholm för det betyder nyår och min tänkta nyårsklänning är ej användbar så det är något jag får i panik leta när jag kommer upp igen. Annars ska det bli kul att komma hem igen för hur man än vänder och vrider på det så börjar Stockholm kännas som hem. Det är där jag har mitt liv. Mina vänner. Min S. Att flytta hem kommer inte att hända. Däremot vet jag inte om Stockholm är ett ställe där jag vill bo hela livet, men de närmsta åren vill jag inte vara någon annanstans.