Jag sitter och lyssnar och tänker på musik. Denna låten har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Den spelades på begravningen av den personen som stått mig allra närmast som har lämnat oss. Så fort jag hör den här låten tänker jag på honom. Hur stolt han va över mig när jag spelade piano. Hur han tog hand om mig och hur mycket jag älskade honom. Han försvann dock alldeles för tidigt för att jag skulle kunna säga hur mycket han betydde. Hade han levt idag hade jag berättat hur mycket jag älskade honom. Han va precis som en morfar för mig och jag det finns tider då jag fortfarande saknar honom. Min gammelmorfar Uno Johansson. Bästa som funnits!